GIRĒNS

1831 m. raggas 15 d. gimma Girēns (Jūrgis Zauerweīns, Jūris Zurōwins).

1831 January 15 was born Girēns/Girėnas (Georg Sauerwein, Juro Surowin).

Ezze 1875 mettu tāns buwinna en Prūsai, en Mēmelei zūrgi 25 mettans be tūlan dēlawuns palaikāntjai baltiskan amziskan etgīmsenjan en Prūsai.

From 1875 he lived in Prussia, in Memel for about 25 years and worked hard supporting Baltic national revival in Prussia.

En 17-19 metasimtan Prūsai, germanizācijas paggan, baltiska prūsiska identitāti pastāi ersadintā pra leītawiskan.

In Prussia of 17-19 centuriesm because of germanisation, Baltic Prussian identity was repleced by Lithuanian.

Etnōniman „leītawisks“ deznimai tērpawusis palīgu nūmans teinū tērpawintjai etnōniman „baltai“, „baltisks“ sen zentlisnan „neggi miksisks, neggi slāwisks“.

Ethnonym „Lithuanian“ often was used in similar way how now we use the ethnonym Balts, Baltic with the meaning „neither German, nor Slavic“.

Stesse paggan amzisks baltisks etgīmsenis en 19 mts. Prūsai audāi si sen „leītawiskan“ kōdan.

That‘s why national Baltic revival in Prussia of 19 cent happened with „Lithuanian“ code.

Be en Girēnas kērdan deīktisks prūsisks balts bēi ebzentlints pra etnōniman „leītaweniks“ (lietuvninks) ka faktiskai ast 17-19 mts. prūss.

In time of Girēns local Prussian Balt was expressed by the ethnonym „lietuvninks“ that means Lithuanian speaker of Prussia.

Girēns bēi peisāwuns zūrgi 300 wērsans Prūsas leītawiskai.

Girēns has written about 300 poems in Prussian Lithanian.

Tenesse ukawaīstaisis wērss „Leītawenikai mes asmai gimmusis“ pastāi pra Leītawiskas Prūsas himnan en 1879 mettu.

His most known poem „As Prussian Lithuanians we are born“ became a Prussian Lithuania hymn in 1879.

Leītawenikai mes asmai gimmus,

Leītawenikai mes turrim būt,

Stan teīsin gaūwamai engimmus,

Stan be ni turim dātun zūt.

 As Prussian Lithuanians we are born,

As Prussian Lithuanians we should be,

That honour we got since we were born

And we must not let it die.

Pamīntlan Girēnu en Mēmelei.

Pamīntlan Girēnu en Mēmelei.

En 1879 m. en Tilzei tāns gruntina „Literatūriskan pēran“, kawīdas pertreppenikai dīgi bēi waistāi zinānikai kāigi Kristiāns Bartis, Adalberts Beccenbergeris, Pilipps Fortunatows, Ēdwards Gizēwiws, Geōrgs Nesselmans, Ljūdwiks Pasargis, Ēdwards Wolteris.

In 1879 in Tilzit he founded Literary society, its members were known scientists like Christian Bartsch, Adalbert Bezzenberger, Filipp Fortunatov, Eduard Karol Samuel Gisevius, Georg Nesselmann, Ludwig Passarge, Eduards Volters.

Ilgans mettans tāns wālinna prīki germanizācijan en Prūsai.

For a long time he had his battle against Germanisation in Prussia.

Adder widāntjai miksiskas šowinizmas paspārtinsnan, en 1899 mettu tāns aujāja iz Prūsan en Nōrwegijan.

But facing the increase of German chauvinism, in 1899 he left from Prussia for Norway.